Majoriteten av nyhetskonsumenterna oroar sig över vilseledande information på nätet
YouGovs och Reuters Institutes årliga undersökning om nyhetskonsumtion i 40 länder visar att det finns en stor oro för vilseledande information på nätet.
Varje år genomför YouGov i samarbete med Reuters Institute for the Study of Journalism en internationell undersökning som tittar på nyhetskonsumtionen runt om i världen.
Undersökningen visar att konsumenter globalt är mycket oroliga över vilseledande information på nätet. 56 % i våra stickprov bland mer än 80 000 vuxna personer uppger att de oroar sig över om nyheter på nätet är sanna eller falska – och de är särskilt oroade över falska påståenden från politiker.
Den vilseledande informationens tidsålder
Fyra av tio (40 %) oroar sig mest över falsk eller vilseledande information från politiker på nätet. I maj 2020 började Twitter att markera vissa tweets från Donald Trump och andra politiska ledare som ”potentiellt vilseledande”. Det var kulmen på en debatt om plattformen skulle ingripa mot hans påstått falska påståenden som går tillbaka till valet 2016.
Drygt hälften av de tillfrågade (52 %) anser att nyhetsmedier bör rapportera om när politiker går ut med vilseledande information på nätet, eftersom det är viktigt att veta vad politikern sade. Endast tre av tio (29 %) anser att det inte bör lyftas fram då det kan ge politikern oförtjänt uppmärksamhet.
Förutom politiker oroar sig de globala konsumenterna mest över vilseledande information från aktivister (14 %), journalister (13 %) och privatpersoner (13 %). Endast en tiondel (10 %) oroar sig mest över utländska regeringar som sprider ”fake news”.
Rapporten indikerar att förtroendet för globala medier fortsätter att minska. Färre än fyra av tio (38 %) svarar att de oftast har förtroende för de flesta nyheter – en minskning med fyra procentenheter jämfört med det senaste året – medan färre än hälften (46 %) har förtroende för nyheter de själva konsumerar. En tredjedel (32 %) har inte förtroende för sökningar på nätet, medan en femtedel (22 %) inte har förtroende för sociala medier.
Hur föredrar globala konsumenter sina nyheter?
När det gäller de globala konsumenternas nyhetspreferenser föredrar sex av tio (60 %) att nyhetsmediet inte ger uttryck för sin inställning till de nyheter som man publicerar, vilket ska jämföras med att 28 % föredrar att nyhetsmediet ger uttryck för sin inställning.
Våra data från januari visar att andelen konsumenter som betalar för nyheter på nätet har ökat signifikant på flera olika marknader. Men det är stor skillnad på vilka nyheter konsumenterna betalar för.
I Norge betalar fyra av tio (42 %) exempelvis för nyheter på nätet, varav nästan två tredjedelar (64 %) betalar för lokala tidningar. Hälften av norrmännen (49 %) säger att de skulle sakna lokala tidningar om de försvann och en jämförbar andel av tyskarna (54 %) säger samma sak. Men regionala nyheter har inte samma stöd globalt. I Storbritannien betalar exempelvis fyra av tio (39 %) respektive en femtedel (20 %) för de rikstäckande tidningarna The Times och The Telegraph, medan endast en fjärdedel (25 %) skulle sakna sina regionala tidningar om de försvann.
Coronavirusets påverkan
Av den kompletterande aprilundersökningen, som var begränsad till sex länder, framgick att konsumenterna använde en rad plattformar och tjänster för att söka efter information om coronaviruset efter pandemins utbrott.
En fjärdedel (24 %) av de tillfrågade uppgav att de använde WhatsApp för att söka efter eller dela nyheter om COVID-19, medan en femtedel (18 %) deltog i en support- eller diskussionsgrupp på antingen Facebook eller WhatsApp med människor de inte kände i syfte att diskutera viruset. Hälften (51 %) deltog i de här grupperna med människor de kände, exempelvis vänner, familj och kollegor.